Råg i ryggen

Mitt i läxläsningen kommer en före detta plastmorfar förbi och vill bli underhållen. Hans nya fru har Tupperware-party och han får inte vara hemma.
    Han har alltid haft lite konstig uppfattning om hur man uppfostrar barn och hundar. Han mästrar och ironiserar så att man aldrig vet när eller om han skojar. Som barn var jag alltid på min vakt. Var han arg, skulle han skälla eller bara göra sig lustig över vad man sa eller gjorde?
    Han börjar med att försöka lära världens lydigaste hund att sitta. Hon förstår ingenting. Varför skriker han och är arg? - jag sitter ju, går fot och ligger bara man tittar på mig. När hunden är förklarad korkad över går han till barnuppfostran.
- Kom hit grabben ska jag berätta hur man ska göra.
    Grabben kommer och lyssnar en stund på föråldrade tips om läxläsning, vänder sedan och går.
- Men hallå där grabben, jag är inte färdig med dig ännu!
- Men jag är färdig med dig nu surru, säger sonen och försvinner in på sitt rum.
    Jag jublar inombords, tänk om jag hade varit så modig under min uppväxt.