Någon hade ringt från ett varv på ön och meddelat att det låg ett rådjurskid utanför som inte mådde bra.
Min syster som jobbar med djur rehabilitering tog emot samtalet, sedan ringde hon till mig för att jag bodde i närheten. Jag och yngsta sonen åkte dit och hittade kidet som blivit tuggad på av, gissningsvis, en hund. Stackars lilla krake. Liten spenslig kropp med vackra vita prickar och ett huvud som en färsbiff. Käken är troligen krossad, hål i huvudet och ögonen punkterade. Blind och förvirrad. Mamman skrikande i skogsbrynet. Det skär i hjärtat men den måste till någon som kan avliva den - för det är jag för klemig för.
Koppel på alla hundar så här års!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar