När jag hade handlat allt jag skulle ha till midsommar och kom till kassan, upptäckte jag att jag hade glömt påsarna i bilen. Ner med maten i kundkorgen igen. (En stor kundkorg med hjul) Vid bilen upptäckte jag att jag hade glömt påsar helt och hållet.
Men varför inte bara köpa påsar som en normal människa? Påsarna svämmar över under min diskbänk. De väller ut som en amöba. Och dessutom ska man ju minska på plastpås-konsumtionen.
Nå väl ingen påse. Först tänker jag lasta in alla varorna löst i bilen men ger upp detta och langar efter en snabb blick över axeln in hela kundkorgen i bilen. Vi ska ju raka vägen till landet och att lasta matvaror en och en på waxholmsbåten går tvär-bort. De får tillbaka den nästa gång jag handlar.
Sätter mig i bilen och kör.
Någon hojtar och tjoar. Shit! Nu blir jag tagen för snatteri av kundkorg och i morgon är det midsommarafton och vi får vara utan sill och grill. Jag handlar ju jämt här, man blir säkert portad och får åka skitlångt för att handla i en annan affär.
En tant springer efter, viftar med ett paraply och hohoar. Aha, vän-av-ordning, inte butikspersonal.
Jag låtsas inte se henne och kör vidare. Hon får skriva en insändare i tidningen istället, kan inte orkar springa efter hur långt som helst. Men hon ger sig inte. Hon spärrar utfarten.
Shit! ja ja jag får väll stanna och spela dum. Bita ihop och få en uppläxning. Kundkorgsdjävul, vad skulle jag med dig till. Helvete. Nu kommer jag säkert försent till båten. Skitkärring.
- Är det mig du vill något?
- Flås, flås, flås, flämt!. Du har en flaskaläsk och ett flingpaket på taket.
Ja ha ja. Det har jag visst. Tack snälla vän-av-ordning. jag ska aldrig misstro dig igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar