22 jan. 2008

sacraldermoid

Nu är det mycket jobb, där av tystnaden. Tänk att logistik ska vara det som upptar ens hjärna till största del. Trist. Har M nycklar så att han kommer in efter skolan, fan, glömde att tina mat till matsäcken, HUNDEN - helvete, glöm inte marsvinen och fiskarna. Mitt i all logistiken dyker ord som "hypo-nevrokustiska-diafragma-kontravibrationer", "fekal vomering" och "sacraldermoid" upp i huvudet. Jag har nog fått en släng av torets tror jag.

Det är snart dax att välja skola, jag har dåliga vibbar mot den helt logiska skolan där storebror redan går. Skulle vilja att de båda två bytte till en mindre skola där fokus inte låg på klädsel och betyg. Byxhäng är viktigare att att ta itu med än mobbing och anorexi - hmm. Här lämnas barnen av rakvattensdoftande kostympappor i sportbil och hämtas av nagelskulpterade mammor i suv. Samtidigt känns det som ett nederlag att de ska få vinna. Nää det får bli lämning i lånkisar, nattlinne, gummistövlar och regnrock i fortsättningen också.

Smet från jobbet en stund i dag för att handla åt gammelmormor. Jag köpte semlor. Sen fikade vi och jag försökte äta semlan ... bläää. Jag blev lite sugen när jag läste carinas blogg men huu, jag är ingen semeltjej. Gammelmormor där emot, som är så liten som en fågel, åt både sin egen och min semla. Hon äter nästan ingen mat, men när man har med sig bullar och sötsaker då går de ner. Morbror blir sur på henne och vill att hon ska äta riktigmat, men va fan gör det när man är 95. Barnen tycker som mormor, skit i maten - labba hit efterrätten, och då finns det anledning till tjat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar